Det finns ingen fast pensionsålder i Sverige. Sedan 2026 är det i stället riktåldern som styr när du kan ta ut allmän pension, och den beror på vilket år du är född. För dig som är född 1960–1966 är riktåldern 67 år. Inkomstpension och premiepension kan normalt tas ut tidigast tre år före riktåldern, medan garantipension och bostadstillägg börjar gälla först vid riktåldern.
Riktåldern höjs i takt med att medellivslängden ökar. Yngre årskullar får därför en högre riktålder: enligt Pensionsmyndighetens prognoser 68 år för födda 1967–1981, 69 år för födda 1982–1997 och 70 år för födda 1998–2014.
Vad är pensionsåldern i Sverige 2026?
Pensionsåldern var länge 65 år. I dag har varje årskull i stället en egen riktålder, en ålder som anpassas efter hur länge vi i genomsnitt förväntas leva. Syftet är att pensionen inte ska bli lägre när vi lever längre. Samma pensionskapital måste annars räcka under fler år, vilket ger lägre månadsbelopp.
Riktåldern är inte tvingande. Den är en rekommendation för när du bör börja ta ut allmän pension för att få samma pensionsnivå som tidigare generationer, och den styr de åldersgränser som gäller i pensionssystemet:
- när du tidigast kan börja ta ut inkomstpension och premiepension,
- när du kan få rätt till garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd,
- hur länge sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut.
Enligt Pensionsmyndigheten är riktåldern 67 år för åren 2026 till 2032. Den fastställs sex år innan den börjar gälla, så att du har tid att planera. Regeringen fastställde till exempel riktåldern för 2029 till 67 år redan den 30 maj 2023.
Riktålder och tidigaste uttag efter födelseår
Tabellen visar riktåldern och den lägsta åldern för uttag av inkomstpension och premiepension, enligt Pensionsmyndighetens uppgifter. För dig som är född 1960–1965 är riktåldern bestämd och ändras inte. Är du född 1966 eller senare är riktåldern en prognos, men den lägsta uttagsåldern är för flera av årskullarna redan beslutad.
| Födelseår | Riktålder | Allmän pension tidigast från |
|---|---|---|
| 1958 | 66 år | 61 år |
| 1959 | 66 år | 62 år |
| 1960 | 67 år | 62 år |
| 1961–1962 | 67 år | 63 år |
| 1963–1966 | 67 år | 64 år |
| 1967–1969 | 68 år (prognos) | 64 år |
| 1970–1980 | 68 år (prognos) | 65 år |
Att några årskullar kan ta ut pension fyra år före riktåldern beror på övergångsregler. Huvudregeln är tre år.
Höjd pensionsålder för yngre årskullar
Varje årskull förväntas leva längre än den före, och därför följer riktåldern den förväntade medellivslängden per årskull. Prognosen räknas om varje år. Så här ser den ut för de yngre generationerna:
| Födda | Riktålder enligt prognos |
|---|---|
| 1960–1966 | 67 år (beslutad) |
| 1967–1981 | 68 år |
| 1982–1997 | 69 år |
| 1998–2014 | 70 år |
| 2015– | 71 år |
Utan höjningen skulle pensionerna sjunka kraftigt. Swedbanks ekonom Madelén Falkenhäll har räknat med att den som i dag är 40 år skulle få under 60 procent av sin slutlön i pension om pensionsåldern inte anpassades. Med riktåldrarna landar de flesta på omkring 70–75 procent av slutlönen eller mer.
Vad påverkar riktåldern utöver allmän pension?
Riktåldern avgör mer än uttaget av inkomstpension. Från och med den månad du når din riktålder kan du tidigast få rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och äldreförsörjningsstöd. Har du sjuk- eller arbetslöshetsersättning betalas den ut till och med månaden innan du fyller riktåldern.
Skatten påverkas också. Förhöjt grundavdrag, alltså lägre skatt på pension och lön, gäller från januari det år du når rätt ålder. Är du född 1959 får du det från 2026, året du fyller 67. Är du född 1960 får du det från 2028, året du fyller 68. Det sker automatiskt i skattetabellen, oavsett när du börjar ta ut pensionen. Hur skatten räknas och hur du undviker kvarskatt går vi igenom i guiden om skatt på pension.
Tjänstepension har egna åldersgränser
Tjänstepensionen påverkas inte av riktåldern. När du kan ta ut den beror helt på vilket pensionsavtal du omfattas av:
- Privat sektor: många har en avtalad pensionsålder på 65 eller 66 år. Då slutar arbetsgivaren betala in premier och utbetalningen startar automatiskt om du inte väljer annat.
- Offentlig sektor: många avtal saknar bortre åldersgräns för inbetalningar. Den automatiska utbetalningen startar månaden efter att du fyller 70 år eller samma månad som du fyller 72 år.
- Tidigt uttag: vissa tjänstepensioner och privata pensioner kan tas ut redan från 55 års ålder.
Förmånsbestämd tjänstepension är slutbetald vid 65 år. Är du osäker på vilket avtal du har kan din arbetsgivare svara på det.
Gå i pension tidigare eller senare än riktåldern?
Du bestämmer själv när du går i pension, men tidpunkten påverkar hur mycket du får varje månad.
Tidigare: pensionen ska räcka under fler år, så månadsbeloppet blir lägre. Garantipension och bostadstillägg kan inte tas ut före riktåldern, och skatten blir högre så länge du inte har det förhöjda grundavdraget. Den som drömmer om att sluta tidigt, som många inom FIRE-rörelsen i Sverige, behöver därför ett eget sparande som täcker åren före riktåldern.
Senare: du tjänar in mer pension och pengarna betalas ut under färre år. Enligt Pensionsmyndigheten kan ett extra år på heltid efter 67 ge 1 900–2 300 kronor mer i pension per månad före skatt, resten av livet. Har du mest garantipension ger det däremot inte alltid mer att jobba längre.
Ett mellanläge är att jobba deltid och samtidigt ta ut en del av pensionen. Du kan välja uttagsnivå och ta ut bara en del av den allmänna pensionen, och du kan göra uppehåll i uttaget om du går tillbaka till jobbet.
Hur länge får man jobba kvar?
Du har rätt att stanna kvar i din anställning till 69 år. Gränsen följer med när pensionsåldern höjs: 2020 höjdes den från 67 till 68 år och 2023 från 68 till 69 år. Vill du jobba längre än så krävs en överenskommelse med arbetsgivaren.
Så har pensionsåldern höjts
Höjningen har skett i flera steg sedan 2020, enligt regeringen:
- 2020: lägsta åldern för att ta ut inkomstgrundad pension höjdes från 61 till 62 år.
- 2023: lägsta uttagsåldern höjdes från 62 till 63 år, och garantipensionen från 65 till 66 år.
- 2026: riktåldern infördes och styr nu åldersgränserna i pensionssystemet.
Planera inför pensionen
Börja gärna planera några år innan du vill gå i pension. Det här är en rimlig ordning:
- Gör en pensionsprognos på minpension.se. Där ser du allmän pension, tjänstepension och eget sparande samlat och kan jämföra olika uttagsåldrar.
- Kontrollera ditt tjänstepensionsavtal och vilka åldersgränser som gäller för just dig.
- Pensionsspara själv om prognosen visar ett glapp. Den allmänna pensionen och tjänstepensionen ger tillsammans ungefär 75 procent av månadslönen enligt Swedbank. Ett ISK-konto är ett flexibelt komplement eftersom uttagen inte beskattas.
- Prata med arbetsgivaren i god tid om du vill trappa ned eller jobba längre än din riktålder.
Vanliga missförstånd om riktåldern
Det vanligaste är att tro att riktåldern är obligatorisk. Den är det inte: den visar när det är ekonomiskt fördelaktigt att sluta, inte när du måste. Ett annat är att tro att riktåldern gäller tjänstepensionen. Den gäller bara den allmänna pensionen och grundskyddet.
Riktålder och pensionssystemets tre delar
Pensionen i Sverige vilar på tre delar: allmän pension från staten, tjänstepension från arbetsgivaren och privat sparande. Den allmänna pensionen består främst av inkomstpension och premiepension, som du tjänar in genom en pensionsavgift på 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Riktåldern styr den första delen, avtalen den andra, och den tredje bestämmer du helt själv över.


