Frågan ISK eller KF dyker upp varje vecka i sparforum, och svaret är inte alltid samma. Det beror på vad du köper, hur länge du tänker hålla det, och var i livet du befinner dig. Det här är den korta versionen utan bankreklamfraser.
Det de har gemensamt
Båda är schablonbeskattade konton i Sverige. Du betalar ingen kapitalvinstskatt på 30 procent när du säljer — istället räknas ett schablonbelopp ut varje år, baserat på statslåneräntan. För 2026 ligger schablonen omkring 1,1 procent av kontovärdet (preliminärt — fastställs efter SLR-uppdatering). Det betalar du i skatt oavsett om du gjort vinst eller förlust under året.
Båda passar för långsiktigt sparande där du förväntar dig att aktierna ska stiga. Båda undviker administrativa krångel kring schablonintäkter på fondkonton och kapitalvinstdeklarationer.
Skillnaderna som faktiskt spelar roll
Källskatt på utländska aktier
Den största praktiska skillnaden. När du äger en amerikansk aktie via KF kompenseras 15 procents amerikansk källskatt automatiskt. I ISK får du den inte tillbaka utan att själv kontakta Skatteverket och begära avräkning — en process som tar tid och som många glömmer.
Om en stor del av din portfölj är amerikanska eller andra utländska bolag (oavsett om det är direktägande eller globalfonder): överväg KF.
Vem äger aktierna?
I ett ISK äger du aktierna direkt. Du har rösträtt på bolagsstämman om du så önskar, kan delta i utdelningar i form av aktier eller liknande.
I en KF är det försäkringsbolaget som äger aktierna formellt. Du har en fordran på försäkringsbolaget. För 99 procent av småspararna spelar det ingen praktisk roll, men för den som värdesätter aktieägardelaktighet är ISK rätt.
Förmånstagare
KF har en formell förmånstagare som ärver vid dödsfall — det går utanför arvslagstiftningen och kan vara värdefullt för par utan barn eller sambopar utan testamente. ISK ingår däremot i kvarlåtenskapen och fördelas enligt arvsregler.
Belåning
En del KF-leverantörer erbjuder belåning av portföljen. ISK gör det också, men reglerna kring säkerhet skiljer sig. Om belåning är intressant: läs villkoren noga hos just din mäklare innan du väljer.
Min egen indelning
Jag använder båda. ISK för svenska aktier och svenska investmentbolag (där källskatten inte är en faktor och där jag uppskattar direktägandet). KF för utländska aktier, USA-fonder och utländska räntefonder. Inget är optimerat in i minsta detalj — det är en hyfsad approximation som funkar utan att kräva veckovis kalkylering.
När en vanlig depå ändå kan vara rätt
Det finns några specialfall där en vanlig kapitalförsäkringsfri depå är vettig:
- Du har stora förluster du vill kvitta mot framtida vinster (förluster i ISK/KF går inte att kvitta).
- Du sitter med en mycket koncentrerad position som du tror kommer säljas snart med stor vinst — då kan 30 procent kapitalvinstskatt vid sälj vara billigare än flera år av schablonintäkt.
- Portföljen är så liten (under 30 000 kr) att schablonen är väldigt liten oavsett.
För alla andra: börja med ISK för enkelhetens skull, lägg till KF när du börjar köpa internationellt, och håll en vanlig depå som undantag — inte regel.
