I förra kapitlet tittade vi på själva marknadsplatsen. Nu tar vi det administrativa steget: vilket konto ska aktierna ligga på? Det är ingen detalj. Valet mellan ISK, kapitalförsäkring (KF) och vanlig aktiedepå kan kosta — eller spara — tusentals kronor varje år beroende på hur du sparar.
De tre formerna i korthet
Aktiedepå är den ursprungliga, klassiska sparformen. Du köper aktier, äger dem direkt i ditt eget namn, och beskattas konventionellt. Det betyder 30 procent kapitalvinstskatt vid försäljning med vinst, och avdragsrätt på 70 procent av förluster. Utdelningar beskattas också med 30 procent.
ISK (Investeringssparkonto) är ett schablonbeskattat konto som infördes 2012 just för att förenkla för småsparare. Du betalar en årlig schablonskatt på kapitalunderlaget — oavsett om du gjort vinst eller förlust. Inga deklarationsbestyr för enskilda transaktioner.
Kapitalförsäkring (KF) påminner mycket om ISK i hur den beskattas — också schablonbeskattning på i princip samma nivå. Skillnaden ligger i den juridiska konstruktionen: tekniskt är aktierna ägda av försäkringsbolaget (Avanza Försäkring, Nordnet Liv, etc.) och du har en fordran mot dem. Det medför vissa skillnader, framför allt kring utländska utdelningar och förmånstagare.
Schablonskatten — så funkar den i praktiken
Både ISK och KF beskattas via schablon. Underlaget är genomsnittet av kontots värde vid fyra mätpunkter per år (vid varje kvartals start) plus insättningar gjorda under året.
Skattesatsen för 2026 ligger runt 1,086 procent av kapitalunderlaget. Den räknas ut genom att ta statslåneräntan den 30 november föregående år, plus ett tillägg på 1 procentenhet. Det finns ett golv på 1,25 procent — har räntan varit låg gäller golvet, inte den faktiska räntan.
Räkneexempel: om du har 200 000 kronor i snitt på ditt ISK över året blir schablonskatten ungefär 2 172 kronor (200 000 × 0,01086). Det dras automatiskt vid deklarationen — ingen handpåläggning krävs.
Det centrala att förstå: schablonskatten betalas oavsett avkastning. Tjänar du 0 procent ett år betalar du ändå skatt. Förlorar du 20 procent betalar du också skatt. Det är därför ISK och KF i praktiken är fantastiska när börsen går upp — och relativt sett dyrare när den går ner. Men över längre tidshorisonter är de nästan alltid bättre än depå för aktier som ger avkastning över schablonräntan.
När depå är bättre
Det finns en specifik situation där en vanlig depå slår både ISK och KF: när du förlorar pengar eller gör mycket låg avkastning.
Konkret räkneexempel: du köper aktier för 100 000 kronor som faller till 80 000. På en depå realiserar du en förlust på 20 000 kronor vid försäljning — 70 procent av det (14 000 kr) kan kvittas mot annan vinst eller dras av som 30 procents skattereduktion i deklarationen. På ett ISK har du ingen sådan möjlighet — du har dessutom betalat schablonskatt på de 100 000 under tiden de stod still.
Det gör att vanlig depå kan vara försvarbart i två lägen: för säkrare räntepapper med låg förväntad avkastning, eller för enskilda större affärer där du tror på en kursnedgång (där förlusten ger en faktisk skattefördel). För en bred aktieportfölj är dock ISK eller KF alltid första valet.
ISK eller KF — den vanliga frågan
För 95 procent av svenska småsparare är ISK rätt val. Det är enkelt, transparent, och pengarna är dina egna direkt utan försäkringskonstruktion.
KF blir intressant främst i tre situationer:
Utländska utdelningar. På ISK dras källskatt på USA-aktier (15 procent enligt skatteavtal) och du måste själv ansöka om återbetalning vid deklarationen. På KF tar försäkringsbolaget hand om hela återbetalningsprocessen — du behöver inte göra något. För den som äger mycket amerikanska utdelningsaktier sparar det tid och garanterar att inga källskattekronor faller mellan stolarna.
Förmånstagare vid dödsfall. På KF kan du sätta en förmånstagare som ärver aktierna direkt utan att gå via dödsboet. Det förenklar processen och kan ha viss skattefördel beroende på situation.
Onoterade innehav. Vissa onoterade aktier och alternativa investeringar går bara att hålla i KF, inte ISK.
I övrigt: ISK är den självklara default. Vill du gå djupare in på just den jämförelsen finns en mer detaljerad fördjupning om ISK vs KF där vi går igenom case för olika typer av sparare.
En vanlig miss — flytt mellan konton
Många nybörjare tror att man kan flytta aktier fritt mellan ISK och depå. Det går inte. Skatteverket räknar det som en försäljning på det ena kontot och köp på det andra, vilket betyder att en vinst (eller förlust) realiseras direkt vid flytten på depån.
Mellan två ISK eller två KF på olika mäklare kan du dock göra en överföring utan beskattning. Avanza och Nordnet har båda automatiserade processer för det. Det är värt att veta — många byter mäklare när villkor förändras, och man vill då inte triggas av onödig skatt.
Vad du gör härnäst
Du har nu valt sparform — i 95 procent av fallen ISK. Nästa steg är att faktiskt öppna kontot och göra ditt första köp. Hur man väljer mäklare, lägger en order, och vad courtage egentligen är, kommer i kapitel fyra.
