Hur många aktier behöver jag för att vara diversifierad?

Den akademiska forskningen pekar mot 15–20 bolag i olika branscher som tillräckligt för att eliminera cirka 90 procent av den bolagsspecifika (idiosynkratiska) risken. Vidare ökning ger marginell extra effekt. Med 5 bolag är du fortfarande relativt exponerad mot enskilda händelser; med 30+ bolag närmar du dig de facto en indexfond — men har mer arbete att hålla koll på dem alla.

Vad är skillnaden mellan systematisk och idiosynkratisk risk?

Idiosynkratisk (eller bolagsspecifik) risk är den risk som är kopplad till ett enskilt bolag — en VD som avgår, en vinstvarning, en patent som löper ut. Den risken försvinner när du sprider innehavet på fler bolag. Systematisk (eller marknadsrisk) är risken att hela marknaden faller — en recession, ett krig, en räntechock. Den kan du inte diversifiera bort genom att äga fler aktier i samma marknad. Det är därför geografisk och tillgångsklassdiversifiering också är värd att överväga.

Räcker det att ha 5 olika storbolag?

Nej, inte riktigt. Med 5 bolag bär du fortfarande en betydande del av den bolagsspecifika risken. Skulle ett av dem få en allvarlig vinstvarning eller skandal sjunker portföljen 5–15 procent oberoende av marknaden. Med 15–20 bolag är effekten av en enskild olycka begränsad till någon procents portföljnedgång. Du behöver inte hoppa direkt till 20 — men sikta dit över tid.

Vad är korrelation och varför spelar det roll?

Korrelation mäter hur två tillgångar rör sig i förhållande till varandra. Två svenska storbanker (säg SEB och Swedbank) har hög korrelation — de rör sig oftast åt samma håll. Att äga båda ger lite extra diversifiering jämfört med att bara äga en. Att äga en bank, ett industribolag, en konsumentaktie och ett läkemedelsbolag ger mycket mer eftersom branschernas drivare skiljer sig. Diversifiering handlar inte bara om antal — utan om bredd.

Kan man vara över-diversifierad?

Ja, för en privat investerare som väljer enskilda aktier. Om du äger 60 aktier blir varje innehav så litet att en stor uppgång i en av dem knappt påverkar portföljen — och du har en arbetsbörda att hålla koll på alla. I praktiken har du då byggt en aktiv indexfond med högre transaktionskostnader. Vill du äga 60+ bolag är det effektivare att köpa en indexfond eller ETF.

Börsskolan del 9 — Diversifiering, hur många aktier ska du ha?

I tidigare kapitel pratade vi om hur man analyserar enskilda bolag. Men en portfölj är mer än summan av sina delar — sammansättningen avgör helhetsrisken. Det här kapitlet handlar om en av investeringsvärldens få frågor med ett relativt entydigt akademiskt svar: hur många bolag behöver man äga för att vara rimligt diversifierad?

Vad forskningen säger

Den klassiska studien är från Lawrence Fisher och James Lorie (1970) som visade att portföljens standardavvikelse (mått på risk) sjunker brant vid de första 10–15 aktierna och sedan flackar ut. Senare studier av bland andra Statman (1987, 2004) har kommit fram till att den så kallade idiosynkratiska risken — risken kopplad till enskilda bolag — minskar mycket snabbt vid de första aktierna man lägger till.

Konkret:

1 aktie: full bolagsspecifik risk.
5 aktier: cirka 50 procent av den ursprungliga risken kvar.
15–20 aktier i olika branscher: cirka 10 procent av den ursprungliga risken kvar.
30+ aktier: marginell extra effekt; du närmar dig indexets risknivå.

Det är därför 15–20 är den vanliga tumregeln för en aktivt förvaltad enskild portfölj. Tillräckligt få för att man hinner följa varje bolag på djupet, tillräckligt många för att en enskild olycka inte är portfölj-förödande.

Vad återstår — den systematiska risken

Det är viktigt att förstå att diversifiering inte tar bort all risk. Den eliminerar bolagsspecifik risk men inte marknadsrisken som helhet. Om hela börsen faller 30 procent under en kris (som mars 2020 eller 2008) faller även en perfekt diversifierad svensk aktieportfölj med ungefär det.

För att hantera systematisk risk behöver man andra verktyg:

Geografisk spridning. Sverige är cirka 1 procent av världens börsvärde. Att äga enbart svenska bolag är en koncentrerad satsning på en specifik ekonomi. Att lägga till exponering mot USA, Europa och tillväxtmarknader (oftast via fonder eller ETF:er) minskar landsspecifik risk.

Tillgångsklassdiversifiering. Räntepapper, fastigheter, råvaror och guld har historiskt rört sig olika från aktier under stress. En klassisk 60/40-portfölj (60 procent aktier, 40 procent räntor) ger lägre svängningar än ren aktieportfölj.

Tidshorisonten i sig. Den största “diversifieringen” sker över tid — börsens långa uppåtgående trend överlagrar enskilda årsrörelser. Att spara automatiskt månadsvis i decennier minskar effekten av att råka börja vid en topp.

Sektorbalans — den underskattade delen

Att äga 20 bolag är inte automatiskt diversifierat. Äger du 20 bankaktier är portföljen extremt koncentrerad mot finanssektorn. Storbanker rör sig nästan synkroniserat — de drabbas av samma räntehöjningar, samma kreditförluster, samma regulatoriska förändringar.

En väl-diversifierad svensk portfölj sprider sig över flera sektorer. De stora sektorerna på Stockholmsbörsen är:

Industri (Atlas Copco, Sandvik, ABB, Volvo, Alfa Laval, Indutrade)
Finans (Investor, Industrivärden, SEB, Handelsbanken, Swedbank, Nordea)
Konsument (H&M, ICA, Axfood, Husqvarna, Essity)
Hälsovård (AstraZeneca, Getinge, Elekta, BioGaia)
Teknik / Telekom (Ericsson, Hexagon, Sinch, Telia, Tele2)
Energi och material (Boliden, SSAB, Lundin Mining, Stora Enso, Holmen)
Fastighet (Castellum, Sagax, Hufvudstaden, Balder)

En diversifierad portfölj har representation från åtminstone 4–5 av dessa. Att överallokera mot en sektor är en aktiv vy — kan vara rätt eller fel, men man bör vara medveten om det.

Vad är “för många” aktier?

Det finns en övre gräns för en aktivt förvaltad portfölj — kanske runt 30 enskilda aktier. Bortom det:

Du hinner inte följa varje bolag ordentligt. Att läsa kvartalsrapporter och bedöma 50 bolag är mer än en heltidstjänst.
Varje innehav blir så litet att en bra investering knappt syns i totalavkastningen.
Du har i praktiken byggt en dyrare och sämre version av en indexfond — med samma diversifiering men din egen tid och transaktionskostnader.

Vill du äga “hela marknaden” — köp en indexfond. Det är därför vi i kapitel tio går igenom skillnaderna mellan aktivt förvaltade fonder, indexfonder och ETF:er.

För en småsparare som väljer enskilda aktier ligger sweet spot någonstans mellan 12 och 25 bolag, beroende på hur mycket tid man har, hur stor portföljen är och hur många sektorer man vill täcka.

Korrelation — det subtila lagret

Antalet aktier är ett trubbigt mått på diversifiering. Korrelationen mellan innehaven är finare.

Två bolag som är högt korrelerade rör sig oftast åt samma håll — ett bra exempel är SEB och Handelsbanken, eller H&M och Lindex (om Lindex fortfarande var noterat). De påverkas av samma underliggande faktorer.

Två bolag som är lågt eller negativt korrelerade ger mer diversifiering. AstraZeneca (defensivt läkemedel) och Boliden (cyklisk metallproducent) har olika drivare — den ena går ofta bra när den andra går sämre.

I praktiken: när du väljer aktier, fråga inte bara “är detta ett bra bolag?” utan också “hur skiljer sig detta från resten av min portfölj?” En portfölj av 15 fantastiska bolag som alla är industriska eller finansiella är en sämre portfölj än 15 hyfsade bolag spridda över alla sektorer.

En enkel modell att starta från

För nybörjaren som vill börja med enskilda aktier är följande en rimlig grundmall:

3–4 investmentbolag (Investor, Industrivärden, Latour, Lundbergs) — instant diversifiering, kvalitetsledning
3–4 utdelningsbolag i olika sektorer (en bank, en konsument, en industri, en fastighet)
2–3 kvalitetsbolag med tillväxt (Atlas Copco, Indutrade, Beijer Ref)
2–3 defensiva (Axfood, AstraZeneca, ICA)
1–2 cykliska för viss krydda (Volvo, Boliden)

Det blir 12–15 bolag fördelade över de flesta sektorerna. Bra utgångspunkt som man kan bygga vidare på.

Vad du gör härnäst

Diversifiering kan också uppnås via fonder och ETF:er — ofta enklare och billigare än enskilda aktier. I kapitel tio reder vi ut skillnaderna mellan aktivt förvaltade fonder, indexfonder och ETF:er — och vad det betyder för dig som sparar.