Hur många svenskar har 3 miljoner på banken enligt statistik 2025?

Frågan om hur många som har 3 miljoner på banken saknar ett exakt svar i svensk offentlig statistik. Varken SCB, Riksbanken eller Finansinspektionen publicerar data som visar hur många individer som har specifika bankkontobalanser.

Tillgänglig statistik fokuserar istället på hushållens totala finansiella tillgångar, nettoförmögenhet och makrodata för bankinlåning. Baserat på indirekt statistik om förmögenhetsfördelning och svenskars sparande utgör personer med 3 miljoner kronor eller mer i likvida medel en liten minoritet av befolkningen.

Varför saknas exakt statistik om hur många som har 3 miljoner på banken?

Den typ av detaljerad information som visar exakt hur många svenskar som har 3 miljoner kronor på banken finns inte tillgänglig i offentliga källor. Detta beror på hur finansiell statistik samlas in och redovisas i Sverige.

Ingen offentlig data visar bankkontobalanser på individnivå

Banker samlar visserligen in detaljerad information om sina kunders saldon, men denna data aggregeras inte och publiceras inte på individnivå av myndigheter. Bankernas interna kunddata omfattas av sekretess och lämnas endast ut i aggregerad form till tillsynsmyndigheter.

SCB och Riksbanken redovisar istället makroekonomisk statistik som visar totala belopp för bankinlåning i Sverige, men inte hur dessa summor är fördelade mellan enskilda individer. Finansinspektionen kartlägger ungefär 14 procent av befolkningen över 18 år i sina undersökningar, vilket motsvarar cirka 1,2 miljoner personer, men fokuserar på lånestrukturer snarare än specifika bankkontobalanser.

Tillgängliga datakällor fokuserar på hushållens totala tillgångar

Den statistik som finns tillgänglig handlar om hushållens samlade finansiella tillgångar, vilket inkluderar bankinlåning, aktier, fonder, obligationer och pensionssparande. Nettoförmögenhet räknas som tillgångar minus skulder, vilket ger en annan bild än enbart kontanter på bankkonto.

Ingen svensk myndighet publicerar fördelningsstatistik som visar hur många hushåll eller individer som passerar specifika tröskelvärden som 3 miljoner kronor i likvida medel. Den information som finns tillgänglig ger istället en övergripande bild av svenskarnas ekonomiska situation.

Vad visar aktuell statistik om svenskars sparande och tillgångar 2025?

För att förstå hur realistiskt det är att ha 3 miljoner på banken behöver man titta på svenska hushålls övergripande ekonomiska situation. Aktuell statistik 2025 ger en bild av både tillgångar och skulder.

Hushållens totala lån uppgår till över 5 000 miljarder kronor

Svenska hushålls totala lån från monetära finansinstitut uppgick i augusti 2025 till drygt 5 000 miljarder kronor enligt SCB:s finansmarknadsstatistik. Denna höga skuldsättning påverkar direkt hur mycket utrymme hushållen har för att bygga upp stora likvida tillgångar.

Bostadslån utgör den dominerande delen av hushållens skulder, medan konsumtionskrediter och andra lån spelar en mindre men betydande roll. Höga månatliga lånekostnader i form av räntor och amorteringar minskar möjligheten för många hushåll att spara större summor på sparkonto.

Konsumtionslån motsvarar 6 procent av alla hushållslån

Av de totala hushållslånen utgjorde konsumtionslån drygt 300 miljarder kronor i augusti 2025, vilket motsvarar cirka 6 procent av alla hushållslån. Tillväxttakten för konsumtionslån låg på 4,8 procent samma period.

Nästan 1,5 miljoner kunder hade blancolån under 2024 enligt Finansinspektionen. I genomsnitt hade svenskar kundrelationer hos tre olika bolag för konsumtionskrediter och fakturakrediter. Detta visar att en betydande del av befolkningen använder krediter för konsumtion istället för att bygga upp sitt sparande.

Bankinlåning redovisas endast på makronivå

Den totala bankinlåningen i Sverige är betydande när man ser till hela ekonomin, men statistiken visar inte hur dessa medel är fördelade mellan olika individer eller hushåll. Makrodata ger ingen information om hur många som har 1 miljon, 2 miljoner kronor eller mer på banken.

Forskningsstudier om förmögenhetsfördelning visar generellt att finansiella tillgångar är ojämnt fördelade i samhället, med en koncentration till högre inkomstskikt. Denna ojämna fördelning gör att medelvärden blir missvisande när man försöker förstå hur vanligt det är med större belopp på bankkonton.

Hur är förmögenhetsfördelningen i Sverige uppbyggd?

Förmögenhetsfördelningen i Sverige kännetecknas av betydande skillnader mellan olika grupper. För att förstå hur många som realistiskt kan ha 3 miljoner på banken behöver man förstå hur tillgångar och skulder är fördelade.

Stora tillgångar är koncentrerade till en mindre del av befolkningen

Internationell och svensk forskning om förmögenhetsfördelning visar konsekvent att stora finansiella tillgångar är koncentrerade till en relativt liten del av befolkningen. De högsta inkomstskikten och de mest förmögna hushållen står för en oproportionerligt stor del av samhällets totala sparande.

Även om exakta siffror för Sverige saknas i tillgängliga källor pekar all indirekt statistik mot att personer med flera miljoner i likvida tillgångar utgör en minoritet. Denna koncentration betyder att genomsnittssvensken har betydligt mindre än vad makrosiffror för total bankinlåning skulle kunna antyda.

Höga skulder minskar möjligheten till stort sparande

Med hushållslån på över 5 000 miljarder kronor totalt i Sverige bär många hushåll betydande skuldbördor. Höga bostadslån kombinerat med konsumtionskrediter innebär att en stor del av hushållens inkomst går till räntekostnader och amorteringar.

För hushåll med stora skulder krävs först betalning av löpande kostnader och skulder innan överskott kan sparas. Detta strukturella hinder gör vägen till 3 miljoner kronor på banken mycket lång för de flesta, särskilt utan hög inkomst eller arv.

Vad är skillnaden mellan 1 miljon och 3 miljoner på banken?

Att nå 1 miljon på banken kräver disciplinerat sparande över lång tid, men steget från 1 miljon till 3 miljoner är betydligt svårare. Skillnaden handlar inte bara om att fortsätta spara längre.

Vägen från 1 miljon till 3 miljoner kräver tid eller hög inkomst

Om ett hushåll lyckas spara ihop sin första miljon genom månadssparande tar det proportionellt lika lång tid att nå ytterligare 2 miljoner kronor med samma sparande, förutsatt att ingen avkastning tillkommer. Med ett månadssparande på 5 000 kronor tar det 16,7 år att nå 1 miljon utan ränta. Att nå 3 miljoner skulle då kräva 50 år.

Med avkastning på 7 procent årligen och ett månadssparande på 10 000 kronor per månad når du 3 miljoner på cirka 15-17 år, beroende på när avkastningen realiseras och beskattas. För genomsnittssvensken är detta en betydande ekonomisk utmaning som kräver både hög inkomst och låga levnadskostnader.

Få svenskar når 3 miljoner enbart genom lönesparande

Realistiskt når mycket få svenskar 3 miljoner kronor i likvida medel enbart genom att spara från lön. De flesta som når denna nivå har fått hjälp av arv, kapitalavkastning från fastigheter eller aktier, eller har haft mycket hög inkomst under lång tid.

Utan betydande tillgång till kapital utöver lönen kräver vägen till 3 miljoner en kombination av långsiktigt sparande, investera pengar med god avkastning och ofta även tur i form av stigande tillgångspriser eller ovanligt gynnsamt ränteläge.

Hur påverkar ålder och livsfas möjligheten att nå 3 miljoner i sparande?

Möjligheten att bygga upp 3 miljoner kronor varierar kraftigt beroende på ålder och var i livet man befinner sig. Ekonomiska förutsättningar skiljer sig markant mellan yngre hushåll, medelålders familjer och pensionärer.

Yngre hushåll bär ofta höga bostadslån

För yngre hushåll, särskilt de under 30 års ålder, domineras ekonomin ofta av stora bostadslån. Att köpa sin första bostad innebär vanligtvis en skuldsättning på flera miljoner kronor, vilket gör det svårt att samtidigt bygga upp stora likvida tillgångar.

Många i denna åldersgrupp fokuserar på att amortera på sina lån och bygga upp en grundläggande buffert på 50 000 kronor snarare än att sikta på större summor. Den ekonomiska marginalen är ofta begränsad av höga boendekostnader, barnkostnader och etablering i arbetslivet.

Pensionärer har oftast högre finansiella tillgångar

Äldre hushåll, särskilt de som har avslutat sitt yrkesverksamma liv, har generellt högre finansiella tillgångar per ålder. Detta beror på att de har haft längre tid att bygga upp sitt sparande, ofta har betalat av sina bostadslån och kan ha fått arv.

Pensionssparande som byggts upp över decennier blir tillgängligt vid pension, vilket ökar de totala finansiella tillgångarna. För vissa pensionärer kan också försäljning av fastigheter eller andra större tillgångar bidra till höga belopp på bankkonton.

Sparande per ålder varierar kraftigt beroende på ekonomisk situation

Statistik visar att sparandet och tillgångar per ålder inte följer en helt jämn kurva. Vissa åldersgrupper har högre sparande än andra, ofta beroende på var i karriären och familjebildningen man befinner sig.

Hushåll i 40-50-årsåldern kan ha högre inkomst och lägre barnkostnader än yngre familjer, vilket ger bättre förutsättningar för större månadssparande. Samtidigt kan denna åldersgrupp också ha kvarvarande bostadslån och kostnader för tonårsbarn, vilket begränsar sparutrymmet.

Vilka har realistiska möjligheter att nå 3 miljoner på banken?

Att nå 3 miljoner kronor i likvida medel på banken kräver en kombination av gynnsamma faktorer. Vissa grupper har betydligt bättre förutsättningar än andra.

Hög inkomst och låg skuldsättning är avgörande faktorer

Personer med hög inkomst och samtidigt låg skuldsättning har de bästa förutsättningarna att bygga upp stora belopp på sparkonton. En hög månadsinkomst med låga fasta kostnader ger utrymme för betydande månadssparande på 10 000 kronor eller mer per månad.

Låg skuldsättning innebär att en större del av inkomsten kan gå till sparande istället för till räntor och amorteringar. Hushåll som antingen äger sin bostad utan lån eller har mycket låga bostadskostnader har strukturella fördelar när det gäller att bygga upp sitt sparande.

Arv och kapitalavkastning spelar stor roll

För många som når 3 miljoner eller mer i finansiella tillgångar spelar arv en betydande roll. Att ärva fastigheter, aktier eller kontanter ger en genväg som inte är tillgänglig för alla. Enligt en ny rapport om förmögenhetsöverföring mellan generationer utgör arv en allt viktigare faktor för ekonomisk ojämlikhet.

Kapitalavkastning från investeringar i aktier, fonder eller fastigheter kan också bidra kraftigt till att nå högre nivåer av sparande. En genomsnittlig avkastning på 7 procent årligen från långsiktigt aktie- och fondsparande gör stor skillnad över tid genom ränta-på-ränta-effekten.

Systematiskt sparande och investeringar över lång tid krävs

För de som inte har tillgång till arv eller extraordinärt hög inkomst krävs systematiskt och långsiktigt sparande kombinerat med investeringar. Att enbart ha pengar på ett sparkonto med låg ränta gör det mycket svårt att nå 3 miljoner på banken inom en rimlig tidsram.

Istället krävs att man investerar i aktier, fonder eller andra tillgångsslag med högre förväntad avkastning, samtidigt som man accepterar en viss risk. Långsiktigt sparande över 20-30 år med månadssparande och återinvesterad avkastning är den realistiska vägen för de flesta som når större summor.

Vad säger trender i svenskt sparande om framtida tillgångar?

Trender i svenskt sparande påverkar hur många som framöver kan nå höga nivåer av finansiella tillgångar. Flera faktorer spelar in, från digitalisering till ränteläge och regleringar.

Digitalisering underlättar sparande men ökar även konsumtion

Den nästan helt digitala betalningsmarknaden i Sverige gör det tekniskt enkelt att spara systematiskt. Autogiro till sparkonton, enkla appar för fondsparande hos Avanza och andra plattformar samt direkta överföringar via Swish har sänkt tröskeln för att spara regelbundet.

Samtidigt har digitaliseringen också gjort konsumtion enklare. Kortbetalningar, mobilbetalningar och snabba fakturakrediter gör det lätt att spendera pengar. Endast vart tionde köp i butik görs med kontanter enligt Riksbankens undersökningar, vilket kan göra det svårare att hålla koll på utgifter.

Ränteläget påverkar både sparande och lånekostnader

Ränteläget har direkt påverkan på både möjligheten att spara och kostnaden för att låna. Högre räntor har dämpat nyutlåningen av blancolån, vilket potentiellt kan gynna sparande för vissa hushåll. Samtidigt ökar högre räntor kostnaderna för befintliga lån, vilket minskar det ekonomiska utrymmet för sparande.

För hushåll med stora bostadslån kan en räntehöjning innebära tusentals kronor mer i månadskostnad, vilket direkt urholkar möjligheten till månadssparande. Omvänt gynnar högre räntor de som redan har stora summor på sparkonton, genom bättre avkastning på likvida medel.

Reglering av konsumtionskrediter kan förbättra sparmöjligheter

Regeringen har föreslagit stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden för att minska risken för överskuldsättning. Stramare regler för konsumtionskrediter kan på sikt minska antalet hushåll som hamnar i betalningssvårigheter och istället förbättra förutsättningarna för långsiktigt sparande.

Finansinspektionen betonar att ansvarsfullt utlåning är viktigt med tanke på att den svenska banksektorn är stor i förhållande till ekonomin. Om färre hushåll tar på sig ohållbara konsumtionslån kan fler få möjlighet att bygga upp bufferten och långsiktigt sparande.

Hur stor buffert har svenska hushåll i genomsnitt?

Många svenskar har betydligt mindre än 3 miljoner på banken. För de flesta är utmaningen snarare att bygga upp en grundläggande ekonomisk buffert för oförutsedda utgifter.

Många hushåll har mindre än 50 000 kronor i buffert

Undersökningar visar att en betydande andel svenska hushåll har begränsade buffertbesparingar. Många hushåll har mindre än 50 000 kronor avsatt för oväntade utgifter, vilket är långt från de miljoner kronor som diskuteras i denna artikel.

En vanlig rekommendation är att ha minst 3-6 månadslöner i buffert, vilket för genomsnittssvensken motsvarar cirka 75 000-150 000 kronor. Att nå denna nivå är i sig en utmaning för många hushåll med höga levnadskostnader och skulder.

Vart tredje hushåll har begränsad ekonomisk marginal

Cirka 3 av 10 svenska hushåll har mycket begränsad ekonomisk marginal. Dessa hushåll har svårt att hantera oförutsedda utgifter utan att behöva ta nya lån eller dra ner på andra nödvändiga utgifter.

För hushåll med mindre än 10 000 kronor i buffert är ekonomisk sårbarhet en realitet. Dessa hushåll ligger mycket långt från möjligheten att bygga upp miljoner på banken och fokuserar istället på att klara vardagsekonomi och akuta behov.

Vilka vanliga missuppfattningar finns om sparande och förmögenhet?

Flera missuppfattningar kring sparande och förmögenhet cirkulerar i samhällsdebatten. Att förstå verkligheten bakom statistiken är viktigt för en realistisk bild.

Att nästan alla med normal lön kan spara ihop 3 miljoner är felaktigt

En vanlig missuppfattning är att nästan vem som helst kan spara ihop sin första miljon eller till och med 3 miljoner med tillräckligt disciplinerat sparande. I verkligheten gör höga levnadskostnader, bostadslån och andra skulder detta mycket svårt för de flesta.

Med en medellön på cirka 35 000-40 000 kronor per månad före skatt återstår efter skatt, boendekostnad, mat och andra nödvändiga utgifter ofta inte tillräckligt för att spara 5 000-10 000 kronor per månad. För många är realistiskt sparande snarare 1 000-2 000 kronor per månad, vilket gör vägen till 3 miljoner mycket lång.

Makrostatistik säger inget om individuell fördelning

När man läser att svenska hushålls totala bankinlåning är många miljarder kronor kan det ge intryck av att svenskar generellt har mycket pengar på banken. Denna makrostatistik säger dock inget om hur dessa pengar är fördelade mellan individer.

Om 10 svenskar tillsammans har 30 miljoner kronor på banken kan det betyda att en person har 21 miljoner och de övriga nio har 1 miljon vardera. Genomsnittet blir 3 miljoner per person, men endast en person har faktiskt det beloppet eller mer. Fördelningen är central för att förstå verkligheten.

Officiella siffror om specifika bankkontobalanser finns inte

Många tror att det finns offentlig statistik som visar exakt hur många som har olika nivåer av pengar på bankkonton. Som tidigare förklarats publicerar varken SCB, Riksbanken eller Finansinspektionen sådan statistik på individnivå.

Den information som finns fokuserar på aggregerade summor, hushållens totala skulder och tillgångar, samt fördelningar av nettoförmögenhet. Specifika siffror om bankkontobalanser finns bara i bankernas interna system och delas inte med allmänheten.

Hur kan man investera pengar för att nå 3 miljoner?

För den som har som mål att nå 3 miljoner på banken eller i finansiella tillgångar krävs en genomtänkt strategi för sparande och investeringar. Enbart sparkonton räcker sällan.

Långsiktigt aktie- och fondsparande ger bäst avkastning

Historiskt sett har aktier och fonder gett betydligt högre avkastning än sparkonton över längre perioder. En genomsnittlig avkastning på 7-8 procent årligen från aktier och aktiefonder är realistisk över 20-30 år, jämfört med 1-3 procent på sparkonton.

Att investera i aktier innebär högre risk än att ha pengar på bankkonto, men för långsiktigt sparande minskar risken över tid. Diversifiering genom breda indexfonder minskar risken ytterligare. Kvinnor har historiskt visat lägre risk än män i sitt sparande genom att välja mer balanserade portföljer.

Pensionssparande byggs upp över decennier

Pensionssparande är en viktig del av de finansiella tillgångarna för många svenskar. Genom tjänstepension, privat pensionssparande och allmän pension byggs kapital upp över hela arbetslivet.

För någon som sparar 2 000 kronor per månad till pension från 30 års ålder till 65 års ålder, med en avkastning på 7 procent, kan det totala kapitalet uppgå till flera miljoner kronor vid pension. Detta pensionssparande räknas in i de totala finansiella tillgångarna men är inte likvida medel som finns tillgängliga på bankkonto.

Ränta på ränta-effekten är avgörande för tillväxt

Ränta-på-ränta-effekten är det som gör långsiktigt sparande kraftfullt. När avkastning återinvesteras och i sin tur genererar mer avkastning växer kapitalet exponentiellt över tid istället för linjärt.

Ett exempel: 100 000 kronor som investeras med 7 procent årlig avkastning växer till cirka 200 000 kronor på 10 år, 400 000 kronor på 20 år och 800 000 kronor på 30 år. Samma princip gäller för månadssparande där varje insättning börjar generera avkastning direkt.

Vad visar statistiken bakom svenskarnas totala finansiella situation?

För att förstå hur många som har 3 miljoner på banken behöver man se till hela bilden av svenskarnas finansiella situation, inklusive både tillgångar och skulder.

Finansiella tillgångar inkluderar mer än bara bankkonton

När statistik talar om hushållens finansiella tillgångar inkluderas inte bara bankkonton utan även aktier, fonder, obligationer, pensionssparande och andra värdepapper. Många med höga finansiella tillgångar har faktiskt relativt lite på rena bankkonton.

En person kan ha 5 miljoner i totala finansiella tillgångar men kanske endast 200 000-500 000 kronor i likvida medel på bankkonto, medan resten är investerat i aktier, fonder eller fastigheter. Distinktionen mellan totala tillgångar och likvida medel är viktig.

Nettoförmögenhet räknas som tillgångar minus skulder

Nettoförmögenhet är det som återstår när man drar bort alla skulder från alla tillgångar. En person med en bostad värd 4 miljoner och ett bolån på 2 miljoner har en nettoförmögenhet på 2 miljoner, även om hen inte har några pengar i aktier eller på banken.

För många svenskar är bostaden den största enskilda tillgången, men också den skuld som är störst. Att ha hög nettoförmögenhet betyder inte automatiskt att man har mycket likvida medel tillgängliga på bankkonton.

Få når 3 miljoner enbart i likvida medel på bankkonto

Även bland personer med höga totala tillgångar är det relativt få som har 3 miljoner kronor eller mer i rent likvida medel på bankkonto. De flesta med stora förmögenheter har pengarna investerade för att få bättre avkastning än vad sparkonton ger.

Att ha större summor stående på bankkonto utan att investera dem ses ofta som suboptimalt ur avkastningssynpunkt. Därför väljer många med stora tillgångar att endast ha en mindre buffert i likvida medel medan resten är investerat.

Hur mycket pengar har folk i Sverige jämfört med andra länder?

Svenska hushålls ekonomiska situation kan sättas i perspektiv genom att jämföra med andra länder, särskilt andra nordiska länder med liknande ekonomier.

Sverige har hög banktäckning men också hög skuldsättning

Nästan alla vuxna i Sverige har tillgång till bankkonto, vilket gör Sverige till ett av de länder med högst banktäckning i världen. I slutet av 2024 var nästan 9 miljoner privatpersoner anslutna till Swish och nästan 345 000 företag, vilket visar den breda finansiella inkluderingen.

Samtidigt har svenska hushåll också mycket hög skuldsättning i internationell jämförelse. Bostadslån i förhållande till inkomst är högre i Sverige än i de flesta andra länder, vilket påverkar hur mycket utrymme hushållen har för sparande.

Förmögenhetsfördelningen i Sverige liknar andra nordiska länder

Förmögenhetsfördelningen i Sverige är relativt lik den i Danmark, Norge och Finland. Alla nordiska länder har välutbyggda välfärdssystem men också betydande skillnader i förmögenhet mellan olika delar av befolkningen.

I jämförelse med länder som USA är förmögenhetsfördelningen i Sverige något jämnare, men skillnaderna är fortfarande betydande. De som har 3 miljoner eller mer i tillgångar utgör en minoritet även i de nordiska länderna.

Vanliga frågor om sparande och tillgångar i Sverige

Hur många svenskar har 1 miljon kronor på banken?

Exakt statistik om hur många svenskar som har 1 miljon kronor på banken finns inte tillgänglig. Baserat på fördelningsdata och allmän ekonomisk statistik är det rimligt att uppskatta att en minoritet av befolkningen har 1 miljon eller mer i likvida medel på bankkonton.

Att nå 1 miljon på banken kräver antingen långsiktigt sparande över många år, hög inkomst, arv eller kapitalavkastning från investeringar. För genomsnittssvensken med månadssparande på 3 000-5 000 kronor tar det 10-20 år att nå 1 miljon kronor, beroende på avkastning.

Är det vanligt att ha 3 miljoner i finansiella tillgångar?

Det är inte vanligt att ha 3 miljoner kronor i finansiella tillgångar för genomsnittssvensken. Upptäck hur många som verkligen når denna nivå genom att förstå att stora finansiella tillgångar är koncentrerade till högre inkomst- och förmögenhetsskikt.

Enligt indirekt statistik utgör personer och hushåll med 3 miljoner eller mer i totala finansiella tillgångar (inklusive aktier, fonder och pensionssparande) en mindre andel av befolkningen, troligen under 10 procent. Exakta siffror publiceras inte av svenska myndigheter.

Vad krävs för att bygga upp sitt sparande till 3 miljoner?

För att bygga upp sitt sparande till 3 miljoner krävs en kombination av flera faktorer. Hög och stabil inkomst är grundläggande, tillsammans med låga fasta kostnader och skulder. Systematiskt månadssparande på 10 000 kronor eller mer är ofta nödvändigt.

Utöver sparande krävs investeringar med god avkastning över lång tid. Med månadssparande på 10 000 kronor per månad och avkastning på 7 procent når du 3 miljoner på cirka 15-17 år. Utan avkastning skulle samma sparande kräva 25 år.

Hur påverkar pensionssparande möjligheten att nå 3 miljoner?

Pensionssparande är en viktig del av vägen till 3 miljoner i totala finansiella tillgångar. Genom tjänstepension, privat pensionssparande och allmän pension byggs kapital upp automatiskt under arbetslivet.

För någon som arbetar i 35-40 år med pensionsinbetalningar på några tusen kronor per månad kan det totala pensionskapitalet uppgå till flera miljoner vid pension. Detta pensionssparande räknas in i de totala tillgångarna men är inte likvida medel på bankkonto förrän vid uttag.

Vilken ränta krävs för att nå 3 miljoner på banken 2025?

Vilken ränta som krävs beror helt på hur mycket du sparar per månad och över hur lång tid. Med ett månadssparande på 5 000 kronor och en spartid på 30 år krävs en avkastning på cirka 6-7 procent årligen för att nå 3 miljoner.

Med högre månadssparande minskar kravet på avkastning. Om du sparar 10 000 kronor per månad räcker en avkastning på cirka 5-6 procent över 20 år för att når du 3 miljoner. Dagens sparräntor på sparkonton ligger ofta på 1-3 procent, vilket gör investeringar i aktier och fonder mer attraktiva för långsiktigt sparande med högre avkastningsmål.