Anskaffningsvärde aktier – så räknar du skattemässigt omkostnadsbelopp - Aktiebloggen

Anskaffningsvärde aktier är det totala belopp du betalat för dina aktier, inklusive courtage och andra kostnader. När du sålt aktier måste du räkna ut omkostnadsbeloppet för att kunna deklarera aktier korrekt och fastställa din skatt.

Denna guide förklarar hur du räknar ut ditt omkostnadsbelopp, vilka metoder som finns och hur olika typer av värdepapper ska deklareras.

Vad är anskaffningsvärdet för aktier?

Anskaffningsvärdet är det belopp du faktiskt betalade för dina aktier vid köptillfället. Det inkluderar både inköpspriset och courtage.

När du köpte aktierna adderas alla kostnader för att få fram det totala anskaffningsvärdet. Detta värde behöver du för att senare kunna räkna ut omkostnadsbelopp vid försäljning.

Vad ingår i anskaffningsvärdet?

Följande kostnader ingår i anskaffningsvärdet:

Inköpspriset för aktierna
Courtage vid köp
Eventuella valutaväxlingskostnader
Andra transaktionskostnader

Gamla avräkningsnotor från din bank eller fondkommissionär visar dessa belopp.

Vad är omkostnadsbelopp för aktier?

Omkostnadsbelopp är det skattemässiga värde Skatteverket använder när du säljer aktier. Omkostnadsbeloppet bestämmer hur stor vinst eller förlust du gjort på försäljningen.

För att räkna ut ditt omkostnadsbelopp subtraherar du omkostnadsbeloppet från försäljningspriset. Resultatet visar om du gjort en vinst eller förlust.

Hur används omkostnadsbeloppet?

Omkostnadsbeloppet används för att beräkna din kapitalvinst eller kapitalförlust enligt denna formel:

Försäljningspris (inklusive courtage) - Omkostnadsbelopp = Vinst eller förlust

Om du gjort en vinst ska du betala skatt på vinsten med 30 procent i kapitalvinstskatt.

Hur räknar du ut ditt omkostnadsbelopp?

Du kan räkna ut omkostnadsbelopp på två sätt när du deklarerar dina aktier: genomsnittsmetoden eller schablonmetoden. Vilken metod du väljer påverkar hur stort omkostnadsbeloppet blir.

Båda metoderna är godkända av Skatteverket för marknadsnoterade aktier.

Genomsnittsmetoden för marknadsnoterade aktier

Genomsnittsmetoden innebär att du räknar ut ett genomsnittligt anskaffningsvärde för alla aktier i ett bolag. Detta är den vanligaste metoden när du deklarerar aktier.

Så här använder du genomsnittsmetoden:

Summera alla inköpspriser inklusive courtage för aktier i ett bolag
Dela summan med totala antalet aktier du äger
Multiplicera genomsnittspriset med antalet sålda aktier
Lägg till courtage vid försäljning

Exempel på genomsnittsmetoden: Du köpte 100 aktier för 10 000 kr (courtage 50 kr) och senare 50 aktier för 6 000 kr (courtage 30 kr). Totalt äger du 150 aktier till en kostnad av 16 080 kr.

Genomsnittligt omkostnadsbelopp per aktie: 16 080 kr / 150 aktier = 107,20 kr

Om du säljer 75 aktier blir omkostnadsbeloppet: 75 × 107,20 kr = 8 040 kr

Schablonmetoden när du ska deklarera aktieförsäljningar

Schablonmetoden innebär att du använder en schablon istället för det faktiska inköpsvärdet. Du kan använda schablonmetoden när du inte har uppgift på vad du köpte aktierna för.

Schablonmetoden innebär att omkostnadsbeloppet för din försäljning sätts till 80 procent av försäljningspriset för marknadsnoterade aktier.

Exempel med hjälp av schablonmetoden: Du säljer aktier för 10 000 kr. Omkostnadsbeloppet blir 10 000 kr × 80% = 8 000 kr.

Din beskattningsbara vinst blir: 10 000 kr - 8 000 kr = 2 000 kr.

Du betalar 30 procent skatt på 2 000 kr, vilket är 600 kr i skatt.

När ska du använda dig av schablonmetoden?

Du kan använda schablonmetoden i dessa situationer:

Du saknar gamla avräkningsnotor eller kvitton
Du fått aktierna i gåva utan dokumentation
Aktierna är ärvda och du inte kan fastställa givarens anskaffningsvärde
Du vill förenkla din deklaration

Schablonmetoden ger dig 20 procent av försäljningspriset som skattepliktig vinst automatiskt.

Hur beskattas aktier och andra värdepapper?

Aktier beskattas i inkomstslaget kapital när du säljer dem med vinst. Skattesatsen är 30 procent på vinsten för marknadsnoterade aktier.

Om du istället gör förlust kan du göra avdrag för 70 procent av förlusten mot andra kapitalvinster.

Skillnad mellan aktier på olika konto

Vilket konto du har dina aktier på påverkar hur de beskattas:

Aktier på ett investeringssparkonto (ISK): Du betalar en schablonskatt varje år baserad på kontots värde, inte på faktisk vinst. Skattesatsen är cirka 0,375 procent av kontots värde per år (2024). Du behöver inte deklarera när du säljer aktier på ISK eftersom skatten är schablonbelagd.

Aktier på depå eller kapitalförsäkring: Du betalar 30 procent skatt varje gång du säljer med vinst. Du ska deklarera varje försäljning i deklarationen på blankett K4.

ISK lämpar sig bäst för aktiv handel eftersom du slipper deklarera varje affär.

Vad händer om du sålt marknadsnoterade aktier med förlust?

Om du sålt aktier med förlust kan du dra av 70 procent av förlusten mot andra kapitalvinster samma år.

Exempel: Du säljer aktier med 10 000 kr förlust. Du får dra av 7 000 kr (70%) mot andra vinster.

Om du inte har andra vinster att kvitta mot kan du få skattereduktion med 30 procent på upp till 100 000 kr i förlust, och 21 procent på belopp över 100 000 kr.

Hur deklarerar du aktier i deklarationen?

När du deklarerar dina aktier ska du fylla i blanketten K4 i din deklaration. Uppgifterna är oftast förtryckt i deklarationen om du handlat via svenska banker och fondkommissionärer.

Du behöver uppge följande för varje försäljning:

Namn på aktien och antal aktier
Försäljningspriset (inklusive courtage)
Omkostnadsbeloppet
Vinst eller förlust

Steg för att deklarera aktier korrekt

Följ dessa steg när du ska deklarera:

Samla alla avräkningsnotor från försäljningen i din deklaration
Räkna ut omkostnadsbelopp med genomsnittsmetoden eller schablonmetoden
Beräkna vinst eller förlust för varje aktieslag
Fyll i blankett K4 i din deklaration
Kontrollera att uppgifterna stämmer med bankens rapportering

Skatteverket får automatisk rapportering från svenska banker, så kontrollera att dina siffror stämmer.

Särskilda regler för onoterade aktier

Onoterade aktier har delvis andra regler än marknadsnoterade aktier. För onoterade aktier gäller:

Du kan inte använda schablonmetoden
Du måste alltid ha dokumentation på anskaffningsvärdet
Schablonregeln är 20 procent av försäljningspriset för onoterade aktier om du saknar uppgift

Onoterade aktier deklareras också på blankett K4, men i en separat del.

Specialfall vid beräkning av anskaffningsvärde

Det finns flera specialfall där beräkningen av anskaffningsvärdet blir mer komplex. Här är de vanligaste situationerna.

Aktier du fått i arv

Om du fått dina aktier i gåva eller arv används den person du fått aktiernas anskaffningsvärde. Det innebär att du "ärver" omkostnadsbeloppet från givaren.

Om personen köpte aktierna för 5 000 kr år 1990 använder du det beloppet som anskaffningsvärde när du säljer, även om aktierna är värda 50 000 kr idag.

Teckningsrätter och fondaktierätter eller inlösen- och säljrätter

När du får teckningsrätter eller fondaktierätter på grund av aktieinnehav påverkar det omkostnadsbeloppet:

Teckningsrätter: Om du använder teckningsrätter för att köpa nya aktier läggs kostnaden till anskaffningsvärdet. Om du säljer teckningsrätterna reduceras omkostnadsbeloppet för dina ursprungliga aktier.

Fondaktierätter: När bolaget delar ut fondaktier ökar antalet aktier men totala anskaffningsvärdet förblir detsamma. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie sjunker därför.

Inlösen- och säljrätter som du fått i samband med försäljning

Säljrätter som du fått utan kostnad ger ett omkostnadsbelopp på 0 kr. Hela försäljningspriset blir därför skattepliktig vinst.

Aktiesplittar och sammanläggningar

Vid aktiesplit ökar antalet aktier men summan av dina anskaffningsutgifter förblir densamma. Omkostnadsbeloppet per aktie minskar proportionellt.

Exempel: Du äger 100 aktier med totalt omkostnadsbelopp 10 000 kr (100 kr/aktie). Vid en split 2:1 får du 200 aktier med omkostnadsbelopp 50 kr/aktie. Totalt omkostnadsbelopp är fortfarande 10 000 kr.

Andra värdepapper som ska deklareras

Förutom aktier finns andra värdepapper som du ska deklarera på liknande sätt. Dessa inkluderar terminer, optioner och fondandelar.

Fonder och fondandelar

Fondandelar följer samma regler som marknadsnoterade aktier. Du kan använda genomsnittsmetoden eller schablonmetoden när du räknar ut omkostnadsbelopp.

Många fonder delar automatiskt ut avkastning, vilket minskar fondandelens värde. Detta påverkar inte omkostnadsbeloppet.

Optioner och terminer

Optioner och terminer beskattas också med 30 procent i kapitalinkomst. Omkostnadsbeloppet är vad du betalade för optionen eller terminskontraktet.

Om en option förfaller värdelös får du göra avdrag för hela kostnaden som en kapitalförlust.

Utländska aktier och valutaeffekter

När du säljer aktier i utländsk valuta ska både aktievinsten och valutavinsten deklareras. Valutavinsten beräknas separat och beskattas också med 30 procent.

Använd Riksbankens valutakurser från köp- respektive säljdatum för att räkna om till svenska kronor.

Vanliga frågor om anskaffningsvärde aktier

Vad är skillnaden mellan anskaffningsvärde och omkostnadsbelopp?

Anskaffningsvärdet är det faktiska belopp du betalade när du köpte aktierna, inklusive courtage. Omkostnadsbeloppet är det skattemässiga värde du använder när du säljer, vilket kan beräknas med genomsnittsmetoden eller schablonmetoden.

Kan jag välja mellan genomsnittsmetoden eller schablonmetoden fritt?

Ja, för marknadsnoterade aktier kan du fritt välja mellan metoderna för varje försäljning. Du kan till och med använda schablonmetoden när du ska räkna ut omkostnadsbelopp även om du har uppgift på inköpsvärdet på aktier.

Vad gör jag om jag fått aktierna i gåva och inte vet anskaffningsvärdet?

Om du fått aktierna i gåva använder du givarens anskaffningsvärde. Kontakta personen du fått aktierna från för att få uppgifter. Om det är omöjligt kan du använda schablonmetoden med 20 procent av försäljningspriset som omkostnadsbelopp.

Måste jag spara alla avräkningsnotor?

Ja, Skatteverket rekommenderar att du sparar alla avräkningsnotor i minst sex år. De används för att dokumentera omkostnadsbeloppet och kan begäras vid granskning av din deklaration.

Hur räknar jag ut omkostnadsbelopp om jag köpt samma aktie vid flera tillfällen?

Använd genomsnittsmetoden: summera alla inköp inklusive courtage och dela med totala antalet aktier. Detta ger dig ett genomsnittligt omkostnadsbelopp per aktie som du multiplicerar med antalet sålda aktier.

Beskattas aktier på ISK på samma sätt som aktier på depå?

Nej, aktier på ISK beskattas schablonmässigt baserat på kontots värde (cirka 0,375% per år), inte på faktisk vinst. Du slipper deklarera enskilda försäljningar. Aktier på depå beskattas med 30 procent på faktisk vinst när du säljer.

Vad händer om jag inte deklarerar när jag sålt aktier?

Om du inte deklarerar aktieförsäljningar kan Skatteverket göra en skönsmässig taxering och sätta hela försäljningspriset som skattepliktig inkomst. Du riskerar också skattetillägg på 40 procent.

Kan jag dra av courtage vid både köp och försäljning?

Ja, courtage vid köp ingår i anskaffningsvärdet och courtage vid försäljning dras av från försäljningspriset. Båda minskar därmed din beskattningsbara vinst.

Vilken blankett använder jag för att deklarera aktier?

Du använder blankett K4 för att deklarera aktieförsäljningar. Den ingår i din vanliga deklaration och är ofta förifylld med uppgifter från din bank.

Hur fungerar 80 procent-regeln vid schablonmetoden?

När du använder schablonmetoden sätter du omkostnadsbeloppet till 80 procent av försäljningspriset. Det innebär att 20 procent av försäljningspriset automatiskt blir skattepliktig vinst, vilket ger en skatt på 6 procent av försäljningspriset (30% av 20%).